hjartebarnamanda

2013-09-24
18:19:04

jag tycker
Okej, ska jag skriva nåt fint litet inlägg om hur idiotisk världen är och hur fel den är när sexuella trakasserier nästan blir lagliga om kvinnan i fråga är berusad eller klär sig utmanande. Eller ska jag säga sanningen på ett sätt som jag i stort sett aldrig gör. En intressant fråga.
Visste ni till exempel att Sverige är inte världens mest jämnställda land. Vi var förra året på typ fjärde plats. Att jag känner mig bedömd jämt, av alla.
Jag tycker att alla har åsikter jämnt. Jag kan inte säga att jag tycker om en maträtt eller bakelse ibland för då känner jag mig så förbannat skyldig. Jag önskar att jag kunde släppa in människor i min bubbla, jag vet att det låter skumt. Men jag kan gå in i mig själv och bli introvert och det finns ingen skönare känsla. Stunder då jag känner mig som ett barn.
Jag klarar inte av att vara arg på människor långa stunder, jag är bara alltför plågsamt medveten om att det alltid finns en anledning. Alla tycker att jag är så lugn, många tycker att jag är snäll. Det är säkerligen fler än en gång som jag fått höra att jag är omtänksam. Det är svårt att vara rebellisk mot det. Jag har lätt för att tycka om människor, förstå dem.
 
Kram

2013-09-22
17:58:33

Hon
Hon föddes och hon dog en smula under livet. Hon led, hon fann glädje. Hon var hel och blev trasig. Hon lappade ihop sin själ och skrattade.
Hon litade på människor, hon blev sviken av människor som följde sitt hjärta. Hon blev inte bitter, hon blev sorgsen men aldrig bitter. Hon älskade så många runt henne. Hon accepterade att kärlek är så mycket större än nån någonsin kan förstå. Hon drömde och planerade. Hon tänkte och hon hoppades.
Hon följde sitt hjärta, sina drömmar. När hon  kunde. Hon ställde krav på sig själv. Hon gladdes med andra, hon var osäker.
Men hon var sann, alltid sann i sin egen bubbla.
Om du är tyst i hennes tystnad och vårdar den ömt så är du välkommen.

2013-09-16
20:01:47

Drömmar och du
Jag önskar jag visste vad som pågår i din hjärna. Jag önskar jag visste vad som pågår i min. Jag skulle vilja att vi kunde prata om allt. Som det verkar som att jag kan göra med han. Vem vet vart livet tar oss. Men jag hade aldrig förutspått att det skulle bli så här. Jag vet inte var jag kommer sluta. Men jag hoppas att det är vid nån som älskar mig.Tänk om jag kunde fly in i mina drömmar. Där jag kan knåpa ihop den som jag absolut skulle vilja ha. Tänk om drömmar kunde bli sanna. Fast det går ju faktiskt inte, så stor är jag att jag vet det. Jag skulle däremot inte ha nåt emot att kunna läsa dina tankar. Vad härligt det skulle vara att kunna läsa folks tankar för en dag.  Kram

2013-09-13
15:27:16

Neggo choklad
Jag kanske inte borde skriva just nu, jag är rädd att jag kommer vara så negativ att jag kommer få en arg mobb efter mig. Men jag har just insett att jag inte är översocial och just nu blir jag nästan arg bara jag ser någon. Vilket blir småjobbigt stundtals eftersom mina föräldrar är hemma men just nu är jag själv på mitt rum så jag överlever nog dagen. Min absoluta favorit kjol sitter inte lika bra som den gjorde när jag köpte den. Jag hade tänkt ha en platt mage till jul, inte för att det egentligen är det viktigaste som finns mest för att kläderna sitter lite bättre och jag känner mig lite mindre dömd för att jag råkar vara rundare och bredare än de flesta.
Såå nej det är inte världens bästa dag, jag känner mig stressad för absolut ingenting och har mest lust att lägga mig i ett hörn och gråta. Vilket jag hade redan vid tvåtiden igår, så knäckt var jag. Det är inte ett så jättebra tecken när en vill gråta klockan två en torsdagseftermiddag bara för att en inte orkar mert. Av något. Men jag lyckades i alla fall ha det trevligt på international street market med mina föräldrar. Sen låg jag rygg mot rygg med pappa i dubbelsängen medan vi väntade på att mamma skulle duscha klart. Vad fnittrade vi åt då? Choklad är frukt. Choklad är gjort av kakaobönor som växer på träd. Alltså är det frukt. Japp, vid tiotiden på kvällen är det hysteriskt roligt att prata om.
 
Kram

2013-09-10
19:52:10

Here we go again
Då var jag här igen, alltid på samma ställe på samma sätt. Inget förändras egentligen, även om jag gärna vill tro det. Jag vill inte vara så här, känna så här. Deppad är trist. Okej, no kidding. Jag är ju inte klok, jag måste ha nån inbyggd reaktion att vara ironisk. Helt ärligt så är jag så sjukt less på allt just nu, livet, skolan och till och med mina kompisar. Allt känns ointressant. Ibland känns det som att jag skrattar, pratar och så vidare i all oändlighet av ren vana och viljestyrka. Jag vill liksom inte att någon ska se att jag inte är på topp jämt, min erfarenhet säger mig att ingen egentligen vill höra sanningen. Speciellt som att den mest bara är sjukt förvirrande. För vem vill veta att jag kan längta halvt ihjäl mig efter att bara för en enda dag hitta drömprinsen och att han faktiskt tycker om mig och inte bara som en kompis.
Jag vill kunna vara den jag alltid drömt om, jag vill leva i en berättelse/saga/historia som inte finns. Den existerar inte, det är bara drömmar. Påhittat. Varför kan jag inte fatta det?
Varför drömma om det som ändå aldrig blir verklighet? Varför inte bara vänja sig vid tanken att livet blir inte mer än så här.
Kanske är det så att mitt liv inte blir mer än så här, det blir inte intressantare. Min kultur har bara lärt mig att vänta mig mer av livet och jag blir besviken. Kanske är det just så.
 
Kram

2013-09-07
10:04:14

du och jag
Så hur funkar det nu? Mellan oss? Vad känner jag? Vad känner du? Vet jag egentligen någonting? En biokväll och jag babblar som vanligt, men du erkände ju att jag var klassens pessimist. Rätt intressant det där. Jag brukar inte berätta om mitt liv som jag gör med dig, ganska obehindrat. Men du lyssnar bara, eller bara och bara. Du dömmer mig inte du accepterar att det är jag. Vad var det du sa att jag var? Pessimist, optimist och? Jag kan inte minnas. Jag vet färgen på dina ögon och hur ditt skratt låter.
Jag vet hur lätt det är att prata med dig, om allt och ingenting. Samtalet går av sig själv.
Men så finns ju han också, han som har funnits där längre. Men vi är ju bara kompisar. Men du och jag då? Vad är vi?
Jag vet inte, vet du?
Jag hade en deja vu känsla igår i sängen, som att jag haft den bilden i huvudet innan det hände. Att jag låg och stirrade i taket och skakade på huvudet. Jag vill inte gå nerför den vägen, men jag får inte välja. Man väljer inte vem man faller för. Men jag är ännu inte helt säker på att jag fallit för dig. Jag vet inte ens om jag vågar veta det. Jag gav mig själv ett löfte, ska det bli nåt så får killen ta första steget. Jag har avslöjat mig för många gånger att det ska kännas helt bekvämt.
Jag tror jag behöver hjälp.
 
Kram

2013-09-05
18:40:27

Vännen min
Så verkar det som att hon börjar vakna igen, Heartie. Hon har sovit ett tag nu, drömmit vackra drömmar om räddande prinsar. Sådär prinssesigt romantisk som hon är. Och inte krävdes det mycket heller, några trevliga samtal och hon blev genast nyfiken.
Som ett litet barn. Hösten närmar sig och hon ser skönhet överallt. Fnittrande springer hon över ängarna. Ingen kan stoppa henne för att vara vem och vad hon än vill vara. Hon är fri på ett sätt som ingen annan. Hon längtar och älskar djupare än jag förstår. Och jag älskar henne så otroligt mycket. Var nu bara varlig mot henne, behandla henne väl.
Håll om henne när det blåser kallt, och glöm aldrig hennes ursprung. För hon är en del av mig, så glöm aldrig mig och min inneboende styrka. Glöm inte mig vännen min.
 
Kram

2013-09-02
19:05:13

Förvirringen och jag
Så satte sig förvirringen ned mitt emot mig och log. Så var det dags igen, vi är gamla vänner den här förvirringen och jag.
Så hur vill jag ha det då?
Vad känner jag? Ja, du den som visste det. Eller jag tror jag vet, men helt säker är det svårt att vara.
En fin vän och en gammal klasskompis. En fin vän är nog den jag har mest gemensamt med, tror jag. Eller?
Jag vågar inte chansa just nu. Eller kanske inte någonsin. Men om du skulle våga så kanske jag skulle göra det.
Så vågar du?
 
Fast kanske ändå inte, eller jag vet inte. Som sagt jag och den här förvirringen är gamla kompisar.
 
Kram