hjartebarnamanda

2014-01-31
19:17:22

gamla minnen och frågor
Så finns minnen, ett foto som får en att undra. Vad hände? Egentligen. Vad skulle kunna hända. Om jag såg dig nu vad skulle hända då? Med dig? Med mig? Vågar jag ställa frågan?
Jag vet vad jag kände då, var jag stod. Men du? Jag trodde en sak, du sa en annan. Om vi träffades nu, skulle allt vara annorlunda? Eller precis likadant?
Skulle jag vara förstenad och tillbaka på ruta ett. Och inget har förändrats i dina ögon. Eller har allt förändrats?
Kanske händer inget från mig men allt från dig. Fast nej, det är nog inte möjligt. Men att ingen av oss reagerar är väl möjligt, kanske, tror jag. Eller?
En dag lär vi väl få veta. Antar jag. Men jag tror inte jag vill veta, inte egentligen.
Jag får bara inte glömma bort mig själv.
 
 

2014-01-13
12:29:45

tidlöst
En del saker blir klassiker. en del böcker, filmer och låtar. men varför blir de så klassiska? jag skulle vilja påstå att de blir klassiska eftersom de är tidlösa. det är ett problem, eller ett ämne som inte slutar beröra. en historia som är så stark och allmängiltig att den försvinner inte. många låtar som kom till under 1900-talet kan vi fortfarande sjunga med i. böcker som är närmare 200 år gamla fortsätter att läsas och älskas. vissa historier blir bara inte gamla.
och ett tema som aldrig kommer sluta användas är kärlek.
 
Kram

2014-01-04
12:22:23

rädsla för det vi inte förstår
varför tror människor att feminism måste vara dåligt? troligen är det något de inte förstår  så då fördömer de det bara. personligen tycker jag att det påminner om att människor inte förstår en annan kultur och då säger rasistiska saker eller är homofobiska. även om jag skulle säga att det är allvarligare än de som är mot feminismen. jag kan själv  säga att jag åtminstone är nyfiken på feminism och ibland även kallar mig själv för det.
så varför är det så många som hatar så mycket? det skadar ju faktiskt främst deras egen utveckling, men det skadar även samhället. svaret är både enkelt och svårt.
det är psykologiskt, människor är rädda för det vi inte förstår.
 
vad kan vi göra åt det här då? vi kan välja att vara modiga, undrar vi något så kan vi fråga. jag har svårt att förstå att en kan bli arg på någon som uppriktig vill veta något om ett ämne som de saknar kunskap om. om jag undrar om något om en annan kultur och så råkar jag veta någon så kommer från den kulturen så kan jag välja att fråga. visa att jag vill förstå den här kulturen, att jag inte vill vara rädd för det. jag vill se oss som jämlikar. hur svårt kan det vara att se alla som människor oavsett var vi kommer ifrån, vilken kultur vi har, vilket kön vi definierar oss som eller vad vi tror på? alla är vi människor oavsett vad som skiljer oss åt.
 
Kram<3
 
 

2014-01-02
15:47:35

när är ett liv ett liv?
det finns många som tar avstånd från abort men även många som anser att det är rätt med abort ibland. så vad är rätt då?
jag tycker att det är upp till varje människa/kvinna att bestämma själv. för saken är den att det händer ändå. skillnaden är den att risken är så mycket större att kvinnan dör om det görs utan någon som helst medicinsk utrustning.
tänk er det här scenariot, en kvinna är våldtagen. hon har blivit gravid efter detta oerhörda övergrepp och bor i ett land där abort är olagligt, så vad gör hon? hon anlitar en amatör som gör en abort med osteriliserade instrument och utan någon som helst bedövning troligen mitt i vardagssmutsen som alltid finns närvarande. ingen steril miljö, ingen säkerhet för kvinnan på något som helst sätt. kvinnan dör senare av infektioner/förblödning. hon dör till följd av ett ingrepp som inte gjordes korrekt. alla kvinnor dör inte men en del. andra tar till andra mer eller mindre farliga metoder för att det inte finns ett samhälle och en läkare som är villig att hjälpa henne.
tänk nu att detta kan vara du själv, din syster, din mamma, din vän. vilken kvinna som helst som du känner. om ni bott i ett annat land. men du bor i Sverige, var glad. men hjälp också till att lyfta kvinnors situation överallt. för vi människor behöver varandra. vi har inga andra.
 
massor med kramar