hjartebarnamanda

2013-11-22
13:41:08

Förståelse
Idag fick jag en komplimang om mitt skrivande. En person i min klass sa att jag skriver vackert, det kändes bra att höra eftersom det är vad jag vill göra. Skriva vackert. Jag vill väva in drömmar i mina texter, hopp, tro och kärlek. De djupaste känslorna porträtterade med det känsligaste ordalaget. Väva tunna silkestyger runt orden. Skriva mjuka texter. Texter som berör.
 
Kanske är det en mer kvinnlig sida hos mig, kanske det bara är den mänskliga. För alla är vi människor. Alla vill vi bli sedda. Som de vi är, vi vill bli förstådda. Jag vill att någon ska förstå hur jag tänker. Inte behöver personen tänka likadant. Bara förstå.
Det tror jag alla behöver. Förståelse.
Men även uppmuntran, kärlek.
Vänlighet och godhet. Tänk så många människor vi skulle kunna rädda undan utanförskap och kriminalitet bara genom att försöka förstå. Och sen ta hela steget.
 
Kram

2013-11-17
19:23:29

Val
Har ni tänkt på att från det att vi föds så tar vi varje dag och varje sekund så gör vi val. Från början handlar det om vi vill vara  i mammas eller pappas knä, om vi ska äta den konstiga sörja våra föräldrar serverar oss. Vilken leksak vi ska leka med. Men sen blir besluten större och viktigare. Tycker vi om den där personen på det sättet? Vilken utbildning ska vi gå? Vad vill vi bli? Vad ska vi göra av våra liv?
Alla beslut vi tar påverkar våra liv. Det enda vi kan göra är att följa vårt hjärta.
 
Kram

2013-11-16
13:41:50

Ender's game
Så jag var och såg Ender's game igår. Den var så otroligt bra. Den hade ett djup som kändes rätt otroligt. Den handlade inte om kärlek på det vanliga flicka pojke sättet. Det handlade mer om den djupaste vänskap, styrka, empati, medmänsklighet. Det handlade om att stå upp för sig själv, om att våga ta sina egna beslut. Men kanske ändå mest av allt om mänsklighet och vad vi gör för att överleva. Det var ytterligare en berättelse som inte kommer lämna mig. En berättelse som fick mig att tänka. Och att känna, på ett helt otroligt sätt. Stundtals var jag nära att gråta. Jag tror inte att det fanns några ytliga känslor i den där filmen egentligen. Den var så värd att se.
 
Kram
 

2013-11-13
13:03:29

pepp
Karl-Johan Karlsson på Expressen har skrivit en krönika helt i patriarkatets anda, som allt annat i patriarkatets värld men han menade väl. Alla män som inte vill ha size zero , säg det då! Stå upp för att ni inte håller med. Lär er om feminism så kanske ni upptäcker att det är er melodi. Gör nåt annorlunda.
Har du en syster, dotter eller nåt annat? Hjälp till att stärka hennes självkänsla. Speciellt om du är man. Era åsikter betyder mer än ni tror.
Och alla tjejer/flickor/kvinnor där ute, tro på er själva. För jag vet att ni är underbara.
 
Kram

2013-11-13
12:54:00

lev livet
Känslan när tårna är så kalla att det gör ont. När kinderna gör ont av att le.
Tänk när du skrattade senast så du fick ont i magen.
De gångerna kände du dig nog levande eller hur?
De gånger jag känt mig levande har jag både delat med andra och upplevt själv.
Lev livet antar jag. Du vet aldrig vad som händer. Gör sånt som gör dig lycklig. Och glöm inte att le.
Ha det bra!
 
Kram

2013-11-12
20:49:12

bra musik
Jag antar att jag borde börja med att förklara varför jag inte har skrivit på ett bra tag. Det har varit så fruktansvärt mycket.
Min kära Gullan tretton och ett halvt år gammal var tvungen att somna in på grund av sjukdom. Jag sörjer dig fortfarande älskade vän. Hon var min katt och jag var hennes människa. Vi hade tre, en dog och en försvann. Men istället har vi ett tillskott av en kattunge som är svart och heter Mimmi. En söt och översocial liten sak.
 
Musik som nästan alltid får mig att gråta:
story of my Life - one direction
two Worlds - phil collins
you'll be in my heart - phil collins
 
Jag vet inte vad jag ska skriva riktigt. BR leksaker och Toys r us har könsneutrala julkataloger åtminstone i en del länder av vad jag förstod av det jag läste. Bra! Alla kan leka med alla leksaker. Annars är det prov, läxor m.m.
Sen ska jag se Enders game på söndag, jag längtar! Och en väns dansuppvisning på fredag. Härligt!
Sen har jag funderat på att kanske fara på ett unf läger. Vi får se vad som händer. Säga aldrig aldrig.
 
Kram

2013-10-25
13:51:08

det värsta
Nu har det inte blivit något skrivet på väldigt länge. Det beror på att vi var tvungna att avliva en katt och en annan har försvunnit så nu är det bara en kvar.
Det finns egentligen ingenting att skriva. Ångesten kommer och går, likaså tårarna. Just nu har jag huvudvärk och har sovit dåligt. Det mesta känns pissigt.
Det värsta som finns är att se allt det man någonsin drömt om så nära att man kan ta på det, känna lukten, smaka det. Men man är inte riktigt där. Och just då tas allt ifrån en.
Jag kan utan att ljuga säga att det finns dagar då döden känns som ett skönt alternativ. Det låter sjukt men jag vet inte hur i helvetes mycket jag ska behöva tåla. Men det är bara att ta en dag i sänder och innan man vet ordet av det så har tiden gått.
 
Kram

2013-10-02
12:21:33

Tack, växthuseffekt
Jag kände nu hur jag blev extremt förvånad men också tacksam över att så många som 34 stycken har läst min blogg samma dag som mitt senaste inlägg publicerades. Wow, tack.
Alltså är nog människor i allmänhet intresserade av att lära sig mer om den värld vi lever i, för det är väl mer det jag gjorde där. Skrev och berättade om hur sjukt det är att vi gör sånt. Vill ni veta mer om det jag tog upp i senaste inlägget så rekommenderar jag starkt att ni ser vetenskapens värld, det avsnitt som gick i måndags. Det är överhuvudtaget en bra serie.
Som jag sa har jag all förståelse för de som är naturligt smala, jag har all förståelse för de som har åsikter men aldrig gör något eftersom det är svårt att veta vad en ska göra eftersom vi är ju ändå bara en av sju miljarder. Men alla kan göra något.
Till exempel, växthuseffekten. Det är en naturlig process som alltid pågått, forskarna är inte alltid överens om hur vi har påverkat den processen. Men de är troligen rörande överens om att vi har påverkat den ( jag är inte mer insatt i forskarvärlden än att jag tycker om att läsa illustrerad vetenskap, se vetenskapens värld och att jag går naturvetenskap på gymnasiet). Varför gör vi då inte mer? Vi blir lamslagna av all information vi får och gör ingenting. Vi tror inte att vi är viktiga. Vet du vad? Alla är viktiga, även du. Börja med de små stegen, sopsortera. Återvinn. Handla second-hand ibland (mina bästa fynd har jag gjort i en second-hand affär). Handla ekologiskt. Samåk mer på olika sätt. Gör något! Sen har du tillåtelse att vara lat och se ditt favoritprogram tillbaka lutad i soffan.
 
Kram
 
P.s jordens öde ligger i våra händer, den överlever alltid. Men om den är grön/blå och frodig eller torr öken är upp till oss........
 

2013-10-01
18:27:20

När det blir extremt
I många kulturer världen över så får inte kvinnor den näring de behöver, följden blir att deras bäcken blir underutvecklat och förlossningen farligare på en plats där det redan är farligt.
 
 
Varför vill vi ta samma problem hit.
Jag kan ju även säga att jag har minst en vän som inte kan gå upp i vikt men som vill, det har jag absolut förståelse för. Men det blir fel när flickor låter bli att äta för att inte bli "tjock".
Något vi kanske alla borde tänka på en extra gång. Vi måste faktiskt ta hand om våra kroppar och det handlar om att inte bli undernärd, inte bara åt andra hållet.
 
Ät och njut av mat, godsaker, era kroppar och livet.
 
Kram

2013-09-24
18:19:04

jag tycker
Okej, ska jag skriva nåt fint litet inlägg om hur idiotisk världen är och hur fel den är när sexuella trakasserier nästan blir lagliga om kvinnan i fråga är berusad eller klär sig utmanande. Eller ska jag säga sanningen på ett sätt som jag i stort sett aldrig gör. En intressant fråga.
Visste ni till exempel att Sverige är inte världens mest jämnställda land. Vi var förra året på typ fjärde plats. Att jag känner mig bedömd jämt, av alla.
Jag tycker att alla har åsikter jämnt. Jag kan inte säga att jag tycker om en maträtt eller bakelse ibland för då känner jag mig så förbannat skyldig. Jag önskar att jag kunde släppa in människor i min bubbla, jag vet att det låter skumt. Men jag kan gå in i mig själv och bli introvert och det finns ingen skönare känsla. Stunder då jag känner mig som ett barn.
Jag klarar inte av att vara arg på människor långa stunder, jag är bara alltför plågsamt medveten om att det alltid finns en anledning. Alla tycker att jag är så lugn, många tycker att jag är snäll. Det är säkerligen fler än en gång som jag fått höra att jag är omtänksam. Det är svårt att vara rebellisk mot det. Jag har lätt för att tycka om människor, förstå dem.
 
Kram

2013-09-22
17:58:33

Hon
Hon föddes och hon dog en smula under livet. Hon led, hon fann glädje. Hon var hel och blev trasig. Hon lappade ihop sin själ och skrattade.
Hon litade på människor, hon blev sviken av människor som följde sitt hjärta. Hon blev inte bitter, hon blev sorgsen men aldrig bitter. Hon älskade så många runt henne. Hon accepterade att kärlek är så mycket större än nån någonsin kan förstå. Hon drömde och planerade. Hon tänkte och hon hoppades.
Hon följde sitt hjärta, sina drömmar. När hon  kunde. Hon ställde krav på sig själv. Hon gladdes med andra, hon var osäker.
Men hon var sann, alltid sann i sin egen bubbla.
Om du är tyst i hennes tystnad och vårdar den ömt så är du välkommen.

2013-09-16
20:01:47

Drömmar och du
Jag önskar jag visste vad som pågår i din hjärna. Jag önskar jag visste vad som pågår i min. Jag skulle vilja att vi kunde prata om allt. Som det verkar som att jag kan göra med han. Vem vet vart livet tar oss. Men jag hade aldrig förutspått att det skulle bli så här. Jag vet inte var jag kommer sluta. Men jag hoppas att det är vid nån som älskar mig.Tänk om jag kunde fly in i mina drömmar. Där jag kan knåpa ihop den som jag absolut skulle vilja ha. Tänk om drömmar kunde bli sanna. Fast det går ju faktiskt inte, så stor är jag att jag vet det. Jag skulle däremot inte ha nåt emot att kunna läsa dina tankar. Vad härligt det skulle vara att kunna läsa folks tankar för en dag.  Kram

2013-09-13
15:27:16

Neggo choklad
Jag kanske inte borde skriva just nu, jag är rädd att jag kommer vara så negativ att jag kommer få en arg mobb efter mig. Men jag har just insett att jag inte är översocial och just nu blir jag nästan arg bara jag ser någon. Vilket blir småjobbigt stundtals eftersom mina föräldrar är hemma men just nu är jag själv på mitt rum så jag överlever nog dagen. Min absoluta favorit kjol sitter inte lika bra som den gjorde när jag köpte den. Jag hade tänkt ha en platt mage till jul, inte för att det egentligen är det viktigaste som finns mest för att kläderna sitter lite bättre och jag känner mig lite mindre dömd för att jag råkar vara rundare och bredare än de flesta.
Såå nej det är inte världens bästa dag, jag känner mig stressad för absolut ingenting och har mest lust att lägga mig i ett hörn och gråta. Vilket jag hade redan vid tvåtiden igår, så knäckt var jag. Det är inte ett så jättebra tecken när en vill gråta klockan två en torsdagseftermiddag bara för att en inte orkar mert. Av något. Men jag lyckades i alla fall ha det trevligt på international street market med mina föräldrar. Sen låg jag rygg mot rygg med pappa i dubbelsängen medan vi väntade på att mamma skulle duscha klart. Vad fnittrade vi åt då? Choklad är frukt. Choklad är gjort av kakaobönor som växer på träd. Alltså är det frukt. Japp, vid tiotiden på kvällen är det hysteriskt roligt att prata om.
 
Kram

2013-09-10
19:52:10

Here we go again
Då var jag här igen, alltid på samma ställe på samma sätt. Inget förändras egentligen, även om jag gärna vill tro det. Jag vill inte vara så här, känna så här. Deppad är trist. Okej, no kidding. Jag är ju inte klok, jag måste ha nån inbyggd reaktion att vara ironisk. Helt ärligt så är jag så sjukt less på allt just nu, livet, skolan och till och med mina kompisar. Allt känns ointressant. Ibland känns det som att jag skrattar, pratar och så vidare i all oändlighet av ren vana och viljestyrka. Jag vill liksom inte att någon ska se att jag inte är på topp jämt, min erfarenhet säger mig att ingen egentligen vill höra sanningen. Speciellt som att den mest bara är sjukt förvirrande. För vem vill veta att jag kan längta halvt ihjäl mig efter att bara för en enda dag hitta drömprinsen och att han faktiskt tycker om mig och inte bara som en kompis.
Jag vill kunna vara den jag alltid drömt om, jag vill leva i en berättelse/saga/historia som inte finns. Den existerar inte, det är bara drömmar. Påhittat. Varför kan jag inte fatta det?
Varför drömma om det som ändå aldrig blir verklighet? Varför inte bara vänja sig vid tanken att livet blir inte mer än så här.
Kanske är det så att mitt liv inte blir mer än så här, det blir inte intressantare. Min kultur har bara lärt mig att vänta mig mer av livet och jag blir besviken. Kanske är det just så.
 
Kram

2013-09-07
10:04:14

du och jag
Så hur funkar det nu? Mellan oss? Vad känner jag? Vad känner du? Vet jag egentligen någonting? En biokväll och jag babblar som vanligt, men du erkände ju att jag var klassens pessimist. Rätt intressant det där. Jag brukar inte berätta om mitt liv som jag gör med dig, ganska obehindrat. Men du lyssnar bara, eller bara och bara. Du dömmer mig inte du accepterar att det är jag. Vad var det du sa att jag var? Pessimist, optimist och? Jag kan inte minnas. Jag vet färgen på dina ögon och hur ditt skratt låter.
Jag vet hur lätt det är att prata med dig, om allt och ingenting. Samtalet går av sig själv.
Men så finns ju han också, han som har funnits där längre. Men vi är ju bara kompisar. Men du och jag då? Vad är vi?
Jag vet inte, vet du?
Jag hade en deja vu känsla igår i sängen, som att jag haft den bilden i huvudet innan det hände. Att jag låg och stirrade i taket och skakade på huvudet. Jag vill inte gå nerför den vägen, men jag får inte välja. Man väljer inte vem man faller för. Men jag är ännu inte helt säker på att jag fallit för dig. Jag vet inte ens om jag vågar veta det. Jag gav mig själv ett löfte, ska det bli nåt så får killen ta första steget. Jag har avslöjat mig för många gånger att det ska kännas helt bekvämt.
Jag tror jag behöver hjälp.
 
Kram

2013-09-05
18:40:27

Vännen min
Så verkar det som att hon börjar vakna igen, Heartie. Hon har sovit ett tag nu, drömmit vackra drömmar om räddande prinsar. Sådär prinssesigt romantisk som hon är. Och inte krävdes det mycket heller, några trevliga samtal och hon blev genast nyfiken.
Som ett litet barn. Hösten närmar sig och hon ser skönhet överallt. Fnittrande springer hon över ängarna. Ingen kan stoppa henne för att vara vem och vad hon än vill vara. Hon är fri på ett sätt som ingen annan. Hon längtar och älskar djupare än jag förstår. Och jag älskar henne så otroligt mycket. Var nu bara varlig mot henne, behandla henne väl.
Håll om henne när det blåser kallt, och glöm aldrig hennes ursprung. För hon är en del av mig, så glöm aldrig mig och min inneboende styrka. Glöm inte mig vännen min.
 
Kram

2013-09-02
19:05:13

Förvirringen och jag
Så satte sig förvirringen ned mitt emot mig och log. Så var det dags igen, vi är gamla vänner den här förvirringen och jag.
Så hur vill jag ha det då?
Vad känner jag? Ja, du den som visste det. Eller jag tror jag vet, men helt säker är det svårt att vara.
En fin vän och en gammal klasskompis. En fin vän är nog den jag har mest gemensamt med, tror jag. Eller?
Jag vågar inte chansa just nu. Eller kanske inte någonsin. Men om du skulle våga så kanske jag skulle göra det.
Så vågar du?
 
Fast kanske ändå inte, eller jag vet inte. Som sagt jag och den här förvirringen är gamla kompisar.
 
Kram

2013-08-27
18:22:40

Bara kompisar
Så är allt bra. Stundvis rörigt i huvudet men bra. Jag vet att jag vet vad jag tycker, tänker och känner. Film? Javisst. Ska vi gå du och jag? Varför inte? Det kan bli kul. Du är trevlig att prata med. Vem vet vad som händer.
Troligen ingenting, vi är ju bara kompisar. Eller hur? Men jo, jag vet när jag gillar nån på det sättet och så är det inte nu. Visst?
Men ändå finns det en nyfikenhet.
Allt är möjligt tror jag. Eller nåt. Äh jag vet inte.
Du är fin, men kärlek? Tror jag verkligen på hela sagan? Nej, sagor är sagor. Så risken finns alltid. Men man måste våga för att vinna. Jo, men vi är bara vänner. Japp. Det är allt.
Säger jag. Typ. Men du då? Vad säger du? Det vet jag inte, fast jag skulle vilja läsa dina tankar. Lära känna dig bättre. Jo.
 
Kram

2013-08-20
17:28:59

Drömmar
Om jag tillåter mig att drömma en stund, vart ska jag drömma mig bort? Kanske till ett sagoland, där jag är prinsessan. Eller en lummig skog med en stuga. Där finns allt jag behöver för att överleva. Eller ett alternativt universum där jag är den populäraste och vackraste flickan. Fast är det så idealiskt? Kanske inte.
 
Jag kanske drömmer mig till en plats men ändrar minnena? Men sen vaknar jag och minns att det aldrig hände. Eller så flyger jag iväg till mitt eget solsystem. Förälskar mig i en alv, lever med honom en stund i skogen. Besöker älvorna och dansar på den kejserliga balen. Med en vacker klänning på och en ännu vackrare prins vid min sida. Ska jag kanske vara en sjöjungfru och se havets alla vrår? Eller en nymf, eller en häxa, ett träd. Möjligheterna är oändliga. De tar aldrig slut.
Jag vill kanske vara en stjärna.
 
Drömmarna är oändliga, jag väver dem själv. Sen får vi se var jag hamnar. Vill du följa med?
 
Kram

2013-08-17
14:05:52

Skrivande tankar
Jag borde skriva något men är inte säker på vad. Just nu så skulle jag vilja sitta i en mysig liten stuga någonstans, kanske morfars. Sitta där och skriva och läsa, jag skulle kunna göra det i flera dagar. Det är inte så många som förstår varför jag älskar böcker så mycket.
Det är en flykt undan verkligheten. Precis som musik kan vara. Det finns de som kanske inte förstår flykten heller men man måste inte förstå allt.
Det är ändå bara en bråkdel av vår värld som vi faktiskt förstår. Rätt galet men sant.
Vi kan inte säga med säkerhet att vi har själar eller att det finns nåt mer än bara det universum som vi lever i och utför vetenskapliga experiment i. Kanske finns det mer, kanske inte. Ingen kan säga varken det ena eller det andra. Men vi kan säga vad vi tror. Jag tror att det finns någonting mer, men jag är inte säker på vad. En dag kanske jag får svaret.
 
Kram