hjartebarnamanda

2014-11-24
14:40:24

Hjältar
Vi har väl alla hjältar, åtminstone så har alla någon gång i sitt liv haft hjältar.
När jag var i mellanstadieåldern var mina Kim Possible och tjejerna i Totally Spies. Jag ville vara precis som dem. Jag ville rädda människor. De fick aldrig en massa uppmärksamhet för det de gjorde, vad de fick var ungefär en klapp på axeln och tacksamhet. Men för mig kändes det som att det räckte. De fick göra något som var viktigt på riktigt. I mina fantasier från den tiden som jag fortfarande minns så brukade jag rädda ibland enskilda individer och ibland hela världen. Det är sådana fantasier som till stor del följt mig genom livet. Det är fortfarande sånt som mina dagdrömmar handlar om när jag än en gång återvänder till den värld jag skapade för så länge sedan.
Att hjälpa är något jag alltid velat göra. Det är väl det där om hur som inte är helt klart.
I mina vildaste drömmar vill jag skapa en värld lika full av medkänsla och kärlek som mitt Magic.
 

2014-11-24
14:28:07

Malala
Alla känner vi till Malala, hennes styrka och hennes mod. Jag håller på och läser hennes bok just nu. Det är faktiskt riktigt intressant att få inblick i en annan kultur och en annan människas sätt att tänka. Men även att få förstå den förändring som sker. För livet förändrar oss.
Hon har blivit en internationell symbol för allas rätt att gå till skolan. Om hon vågar, varför vågar då inte fler? Om hon kan, kan inte vi också då? Klart vi kan. Vi börjar där vi är just nu, just idag. Börja enkelt om du inte kan göra något annat. Le mot de du möter. Hälsa på människor! Det är inte svårt, det är bara ovana. Var artig och var trevlig. Dela saker som känns viktiga på riktigt på sociala medier istället för att bjuda in folk till spel och andra saker som inte tjänar något egentligt syfte annat än att ha trevligt en stund.
Börja stå upp för det du tycker.
Skaffa dig självkänsla!
Lär dig att det är skillnad på självförtroende och självkänsla! Bli självsäker! Lär dig nya saker och utveckla dig själv! Våga lita på dig själv och andra. Bli en förebild, även om du inte kan bli det på internationell nivå så kan du bli det i dig bekantskapskrets.
Kram

2014-11-22
16:17:57

Gosedjur
De är alltid där för dig. Det är bara att rulla ihop sig till en boll och dra in dem. Gosa en stund och gråt. Du behöver det. De dömer dig inte. Det var ju du som valde ut speciellt dem. Och om det var någon annan så tog du dem till ditt hjärta, du gav dem ett hem. Nu tröstar de när du känner dig liten. Din ålder bryr sig de inte om, de bryr sig inte om du behöver en dusch eller vilken musik du har på högsta volym. Eller om  du har någon alls.
De är dig trogna in i evigheten.
När du inte orkar mer, då är de där. När du inte kan sova. När världen är befolkad av idioter. När ingen annan förstår så finns barndomens kära vänner fortfarande där.
De kommer aldrig någonsin svika dig, och du kommer förmodligen aldrig glömma dem. Det är helt enkelt inte möjligt.
 
 

2014-11-21
12:00:00

Livet är...
Livet är en gråskala.
Livet är en regnbåge.
Livet är en konstig sammanslagning av de båda.
Livet är en berg och dalbana.
Livet är du.
Livet är jag.
Livet är vi som lever här, just nu, just idag.
Livet är en evighet lång och en evighet kort.
Livet är...

2014-11-20
12:00:00

Tiden som går
Tiden går fortare än man tänkt sig, alltid. Ögonblicken som borde finnas i evigheten lever bara en stund i våra sinnen. I The fault in our stars står det some infinitys are bigger than other infinitys. Vissa evigheter är större än andra evigheter. Det var en liten evighet när hjärtat brast. Det var en liten evighet när lyckan sken för en kort stund.
Men evigheten blir lång oavsett hur kort den är när saknaden är som störst. Lyckan varar aldrig tillräckligt länge. Sorgen varar alltid för länge. Saknaden är ändå för kort, utan den spolas minnet bort.
Utan hopp är vi inget, med det är vi allt.
En dag är vår tid ute, så vad gör du nu? Spendera din lilla evighet vist för tiden går alltid för fort.

2014-11-19
19:01:07

Mansdagen
Idag är det mansdagen, jaha? Vad jag tycker om den beror mycket på vad man gör med den, blir den en dag då män hyllas av samhället eller då det fokuseras på hur män far illa i det ojämställda samhälle som vi lever i? Jag hoppas på det senare.
En klok person har fler än en gång sagt: Kvinnor saknar makt i samhället medan män saknar makt över sitt eget liv. Är det bara jag som tycker att det ligger något i det? Jag tycker att det klockrent det han/hon/hen säger. Han är en transvestit som heter Claes Schmidt men kallar sig Sara Lund när han klär sig i kvinnokläder.
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/jamstalldhet/article19878485.ab en fin liten artikel han skrivit om mansdagen, han har många kloka åsikter
 
Kram

2014-08-30
18:13:00

Moder Jord
De stora vidderna, de ligger där och väntar på dig. Gå ut och möt dem. Topparna och dalarna. Möt livet självt. Känn dig liten, känn dig stor. Glöm allt, minns allt.
Naturen finns där. Moder Jord. Det blir inte mycket mäktigare än så. Forsar, bäckar, sjöar. Stora och små vattenfall. Öppna ögonen, se!
Det ligger bara där och väntar. Bryr sig egentligen inte om du uppskattar skönheten eller inte, hennes makt är för stor för det.
Gör henne arg och du får det tillbaka, var ödmjuk och hon blir mildare. Glöm henne inte i fader tids fotspår.
Här är din framtid, din historia och ditt nu.
Ta en skogspromenad, känn atmosfären. Låt dig känna dig som ett med Moder Jord.
 

2014-08-29
17:58:22

Stulna blickar
En blick här och en där, en blick när ingen ser. En tyst längtan, en tyst undran. En stilla förundran.
Tysta stunder, frågor som aldrig ställs. Glädjen och lyckan omkring, relationer som stärks. Nya skapas. Vilka är de mitt i allt det? Inbillar de sig bara eller finns det en sällsam nyfikenhet där? Går det att skapa något? Är det ens möjligt när allt är tillbaka till det vanliga igen? Alla spelar sina roller, växer och mognar men håller sin plats, eller? Blir det här stunden bortom det andra? Fast kanske blir det aldrig mer än stulna blickar i en tid utanför tiden. Kanske blir det aldrig mer, kanske var det aldrig meningen att bli mer. Så nära men alltid så långt bort.

2014-04-28
19:08:01

En dröm värd att minnas
Tänk om vi skulle göra något galet, riktigt tokigt. Ingen alkohol, inga droger. För vi vill minnas varje sekund så klart som det bara går. Höga på livet gör vi allt vi fantiserat om. Vi skrattar så högt vi bara orkar, kan och vill. Vi skriker högt, ett frihetsskrik.
Vi skruvar upp volymen och dansar till låtar med stadig snabb rytm. Vi dansar tills hela kroppen värker. Vi äter allt gott vi kan komma på. Vi gör vad vi vill med våra kroppar.
Vi utforskar våra drömmar och begär. Vi gör den där tatueringen, piercar oss fast vi inte vet om vi kommer vilja ha kvar den om en månad eller kanske mindre.
Vi hånglar, strular, har sex och kysser och kramar folk allt efter vad vi vill. Vi tar hand om oss själva, vi utsätter oss inte för risker. Men vi går vår egen väg, fast samhället kommer att stämpla oss.
Slampor.
Horor.
Fast kanske det hade det varit okej om vi var killar. Fast hade vi som killar fått ta fram det sensuella i varje ögonblick, bara för att vi ville.
Sensualitet och sexualitet. Glädje och sorg.
Allt möjligt, vi bestämmer vilka känslor vi ska bejaka. Vi gör allt vi någonsin fantiserat eller drömt om, allt som någonsin passerat våra tankar. Även om det bara skulle vara ett dygn så skulle det finnas en frihet i det. Och ingen skulle kunna tvinga oss att glömma. Det är minnen värda att minnas. När alla vill och alla får.

2014-04-01
17:46:28

Dröm
När natten glittrar ovanför så känns allt rätt, att skratta utan anledning. Prata om allt. Det känns vackert att stå där då. Se månen någonstans långt borta. Kylan som drar in, frusna fingrar, fast det värmer ändå på det där konstiga sättet som inte går att förstå. På natten är ingenting konstigt. Det är så långt från dagen och det vanliga livet att allt bara funkar på ett sätt som inte går att beskriva.
Du måste bara uppleva det.
När du står där och tittar upp på himlen, tänk på alla andra som också tittar upp på, tittar på helt andra saker. Känner du hur liten du är jämfört med planeten? Jämfört med hela det stora universum? Alla världar som kanske finns där ute?
Känner du alla möjligheter som finns?
Du kan göra allt, om inte annat i dina drömmar. Om inte annat så på ditt eget sätt. Sikta på månen och landa bland stjärnorna.
 
Sluta aldrig drömma.

2014-03-26
20:06:08

skrivandets lycka
Så jag satt där och skrev, och ett leende visade sig sakta i mina mungipor. Jag kände sakta euforin sprida sig i kroppen. Jag känner det även nu när jag skriver dessa ord. När fingrarna flyger över tangenterna på datorn, när jag är totalt koncentrerad på texten, på orden. På lyckan i att kunna skriva, i att kunna bilda meningar och en betydelse finns bakom dem. Och tidigare när jag kände den där euforin för första gången idag så renskrivde jag bara en engelska uppgift.
Jag har försökt förklara för mig själv vad det är som är så fantastiskt med skrivandet? Tycker jag verkligen så bra om det eller vet jag inte vad jag vill göra och säger att jag vill bli författare för att ha något att säga? Fast det verkar ändå inte så, jag njuter på allvar av skrivandet.
Med skrivandet ska jag göra min röst hörd, med hjälp av det ska jag nå alla mina drömmar och aldrig ångra någonting.

2014-03-23
12:36:43

Kärlek
Regnbågen strålar över deras huvuden, daggdropparna hänger kvar i luften en liten stund till medan solen går upp och värmer efter nattens svala regn. De älskande går hand i hand, några på väg hem andra har bara börjat sin dag. Skratt och fnitter blandar sig med leenden, tystnad och småprat. Någonstans hörs en kärleksförklaring. De gamla ler åt de ungas yra glädje. Vissa av de par som i ålder är yngre ler åt de i ålder gamlas nyförälskelse. Allt är ljuvt och varm kärlek. Förälskade och vänner som känt varandra sen en tid som ingen längre minns. Kärlek som kärlek, det är vackert. I skiljelinjen mellan natt och dag så ryms allt, ingen är fel och alla är vackra. Där kärleken regerar finns inte plats för annat är respekt, ömhet och tillit. Inget hat. Tänk om jordens alla stunder fick vara så.
Bara fyllda av ljuv kärlek varelser emellan.

2014-03-10
19:43:35

någon där ute
rum fulla av folk. klassrum. korridorer som kommer och går. dagar, veckor. tiden går men ändå så känner jag mig ensam. jag kan vara i ett rum fullt av folk men det finns ingen mening med det. jag känner mig ändå ensam. jag drömmer om personer som vågar vara ärliga, personer som vågar och kan se mig. inte den som syns när alla ser på, den leende och glada. utan den grubblande.
jag önskar mig bara någon som vågar och kan se det. någon som håller om mig medan jag tänker. någon som får mig att våga uttala tankarna, någon som jag kan säga det till utan att det känns patetiskt. för poesi och delar av låtar är sånt som beskriver det jag vill säga, men det låter så löjligt. det låter fruktansvärt löjligt att beskriva världen som jag ser den ibland, när jag vågar se den så som jag är.
 
kanske finner jag modet, eller så kommer det aldrig. kanske blir det bara mina texter som får innehålla en miljard drömmar om allt och ingenting. men framförallt människor som  vågar se och vågar förstå. drömmar där jag vågar.

2014-02-01
12:30:59

jag ska
Det får inte vara så här, inte längre. Nu har jag fått nog. Nu ska jag leva, jag ska uppnå alla mina drömmar. Inget får stoppa mig nu. Jag kommer stå på toppen av min lycka och skratta. Jag kommer dansa till långt in på småtimmarna. Jag kommer skratta tills jag får ont i magen. Jag kommer skriva fantastiska berättelser och träffa ännu mer underbara människor.
Jag kommer skapa min egen lycka. Det är min kamp.

2014-01-31
19:17:22

gamla minnen och frågor
Så finns minnen, ett foto som får en att undra. Vad hände? Egentligen. Vad skulle kunna hända. Om jag såg dig nu vad skulle hända då? Med dig? Med mig? Vågar jag ställa frågan?
Jag vet vad jag kände då, var jag stod. Men du? Jag trodde en sak, du sa en annan. Om vi träffades nu, skulle allt vara annorlunda? Eller precis likadant?
Skulle jag vara förstenad och tillbaka på ruta ett. Och inget har förändrats i dina ögon. Eller har allt förändrats?
Kanske händer inget från mig men allt från dig. Fast nej, det är nog inte möjligt. Men att ingen av oss reagerar är väl möjligt, kanske, tror jag. Eller?
En dag lär vi väl få veta. Antar jag. Men jag tror inte jag vill veta, inte egentligen.
Jag får bara inte glömma bort mig själv.
 
 

2014-01-13
12:29:45

tidlöst
En del saker blir klassiker. en del böcker, filmer och låtar. men varför blir de så klassiska? jag skulle vilja påstå att de blir klassiska eftersom de är tidlösa. det är ett problem, eller ett ämne som inte slutar beröra. en historia som är så stark och allmängiltig att den försvinner inte. många låtar som kom till under 1900-talet kan vi fortfarande sjunga med i. böcker som är närmare 200 år gamla fortsätter att läsas och älskas. vissa historier blir bara inte gamla.
och ett tema som aldrig kommer sluta användas är kärlek.
 
Kram

2014-01-04
12:22:23

rädsla för det vi inte förstår
varför tror människor att feminism måste vara dåligt? troligen är det något de inte förstår  så då fördömer de det bara. personligen tycker jag att det påminner om att människor inte förstår en annan kultur och då säger rasistiska saker eller är homofobiska. även om jag skulle säga att det är allvarligare än de som är mot feminismen. jag kan själv  säga att jag åtminstone är nyfiken på feminism och ibland även kallar mig själv för det.
så varför är det så många som hatar så mycket? det skadar ju faktiskt främst deras egen utveckling, men det skadar även samhället. svaret är både enkelt och svårt.
det är psykologiskt, människor är rädda för det vi inte förstår.
 
vad kan vi göra åt det här då? vi kan välja att vara modiga, undrar vi något så kan vi fråga. jag har svårt att förstå att en kan bli arg på någon som uppriktig vill veta något om ett ämne som de saknar kunskap om. om jag undrar om något om en annan kultur och så råkar jag veta någon så kommer från den kulturen så kan jag välja att fråga. visa att jag vill förstå den här kulturen, att jag inte vill vara rädd för det. jag vill se oss som jämlikar. hur svårt kan det vara att se alla som människor oavsett var vi kommer ifrån, vilken kultur vi har, vilket kön vi definierar oss som eller vad vi tror på? alla är vi människor oavsett vad som skiljer oss åt.
 
Kram<3
 
 

2014-01-02
15:47:35

när är ett liv ett liv?
det finns många som tar avstånd från abort men även många som anser att det är rätt med abort ibland. så vad är rätt då?
jag tycker att det är upp till varje människa/kvinna att bestämma själv. för saken är den att det händer ändå. skillnaden är den att risken är så mycket större att kvinnan dör om det görs utan någon som helst medicinsk utrustning.
tänk er det här scenariot, en kvinna är våldtagen. hon har blivit gravid efter detta oerhörda övergrepp och bor i ett land där abort är olagligt, så vad gör hon? hon anlitar en amatör som gör en abort med osteriliserade instrument och utan någon som helst bedövning troligen mitt i vardagssmutsen som alltid finns närvarande. ingen steril miljö, ingen säkerhet för kvinnan på något som helst sätt. kvinnan dör senare av infektioner/förblödning. hon dör till följd av ett ingrepp som inte gjordes korrekt. alla kvinnor dör inte men en del. andra tar till andra mer eller mindre farliga metoder för att det inte finns ett samhälle och en läkare som är villig att hjälpa henne.
tänk nu att detta kan vara du själv, din syster, din mamma, din vän. vilken kvinna som helst som du känner. om ni bott i ett annat land. men du bor i Sverige, var glad. men hjälp också till att lyfta kvinnors situation överallt. för vi människor behöver varandra. vi har inga andra.
 
massor med kramar
 

2013-12-26
14:20:51

Förklaring och god jul
Jag kanske borde börja med att förklara mig eftersom jag inte skrivit särskilt mycket på en lång tid. Den enkla förklaringen är att det har varit så sjukt mycket att göra, både i skolan och hemma.
Nu är det jullov och jag försöker bli frisk från en mycket störande förkylning.
God jul och så vidare.
Jag ska försöka skriva mer framöver.  Allt eftersom vad jag har tid till. Vi får väl hoppas att året som kommer blir bra.
 
Kram

2013-12-06
12:14:11

Min kära vän
Jag saknar dig mer än ord kan säga. Du var min vän, min för livet. Men nu har du varit död i lite mer än en månad. Och jag är fortfarande inte säker på hur jag ska gå vidare utan dig. Jag hoppas att du mår bra nu. Att du vandrar med de vi förlorat.
Jag kommer aldrig sluta älska dig.
 
Kram
 
RIP min älskade Gullan
RIP Bamse, du hade en fin personlighet
RIP Rasmus, Ta hand om dem åt mig